Som man tagit en kniv och stuckit in i mitt hjärta. Inte en gång, inte två, utan flera gången. Trycket över brösten och klumpen i magen och gråten i halsen. Ensamheten tränger sig på och paniken kommer ikapp en. Vill bara gråta, men var är tårarna? Vill vakna ut denna mardröm. Vet att jag borde stålsätta mig själv och rycka upp mig. Men var börjar man och hur? Livet går trots allt vidare även fast man vill eller inte. Den man en gång kände är borta med vinden. Imorgon är en bra dag. En dag jag kommer att omges av fina människor som jag älskar, en dag med mycket skoj. En dag jag bara vill kunna tänka på mig själv och lägga ner energi på de människor som verkligen bryr sig och älskar mig. Inte ha någon energitjuv som tar min energi till negativa tanker, ilska och svek. Ikväll ska min lillebror sova hos mig och jag bara längtar tills jag ska köra och hämta honom. Min lillebror gör mig glad, jag älskar min lillebror.