Ordkräk, håll i er!

Alltså jag är så fruktansvärt trött på människor som hela tiden vill göra skit för andra, och som klagar klagar och klagar. Man ska hela tiden jämnför sig själv med andra. När någon är lycklig så är det fel, då ska det tisslas och tasslas bakom ryggar. Men fundera och tänk en extra gång innan du öppnar munnen för kanske beror det på att du inte lever i ett lika lyckligt förhållande och måste därför trycka ner andra för att känna att du inte är dålig, eller för att inte inse sanningen av att du är avundsjuk på detta fina par som är kära i varandra och som dessutom visar det för omvärlden. Varför inte berundras tjejen/killen som lyckats gå ner i vikt och få en snygg kropp. Du kanske innerst inne också vill lyckas med att gå ner i vikt och i själva verkligen egentligen bara är avundsjuk på denna personen för att han eller hon lyckats. Istället för att beundra och glädjas måste det pratas skit och kommenteras hej vilt hur denna personen lever sitt liv för att inte få dig själv att se sämre ut. Varför kommentera andras utseende när du inte är perfekt själv. 
Varför varför varför kan vi inte glädjas åt andra och Varför varför varför ska vi alltid försöka vara bättre än grannen?
Tro på dig själv och vad du gör. Man mår inte bättre av att få andra människor att se sämre ut än vad man själv är. 
Det finns bara en av dig! Du kan aldrig bli någon annan så njut av ditt liv istället för att lägga din energin på andras.

Så så var det sagt! Godnatt 




Kom ihåg mig?