Louisa

Louisa är så himla kelig. Så kelig att vi knappt kunnat sova dessa nätterna för hon vill framförallt ligga bredvid ens huvud. Helst borra in sitt huvud i våra halsar om hon får, annars krigar hon sig in.  Sen vill hon ligga under täcket med oss längst ens mage. Kittlar ihjäl när hennes morrhår nuddar magen. Jag tycker det är jätte mysigt att ha henne hos oss men hon är så attans liten att man tror man ska mosa henne eller ge henne en rak höger eller spark så hon flyger all sin väg. 
Igår var vi hoa veterinären med henne. Hon skrek som bara den när dom undersökte henne. Usch, gjorde ont i hjärtat att höra. Sjukt att man redan är fast vid henne och ändå här vi bara haft henne i fyra dagar. 
Vår fina mise!






Kom ihåg mig?